Tiden bara går!

Blir orolig.
Tiden bara går.
Hinner inte med att uppskatta den.

I går fick våran höna med namnet "Brun Öga" sitt första ägg!
Grattis Brunis.

I fredags blev jag förfrågad om jag vill börja jobba på migrationsverket.
Vet inte.


En risk kan bli en chans.


Ska jag våga testa?
Klarar jag det?


Är det nåt för mig?




Törs jag?




Jag har gjort i ordning mitt CV.

Ska bara skriva ut det på jobbet i morgon.


Pirrigt.


Men så som flyktingströmmen är just nu så kanske det funkar.


Jag kommer inte att säga upp mig ifrån Coop.
Men jag kan ta tjänstledigt.

Liknelser

I stället för att berätta om mitt finger som har läkt färdigt nu, så kommer jag att berätta om lite mer vardagliga saker i stället på denna blogg.




Som i dag tillexempel.

Ni vet när man gick i skolan och åkte i väg på utflykt till nån skog.
Långt bort.

Dagen börjar med att man försover sig.
Man har inte rätt kläder på sig.
För korta byxor.
För tunn tröja.
Otäta gummistövlar.
I den ena gummistöveln har man ständigt en liten jävla sten som envisas med att ligga kvar hela jävla dagen.
Man glömde matsäcken hemma.
Man får en torr hönökakebit med en svettig ostskiva på av en fröken.
Man snyltar till sig en liten liten klunk av någons ljumna oboy.
Man vill liksom inte kissa inför sina kompisar.
Men man måste och gör det ändå.
Sen har man en gummistövel som har en sten i sig och som luktar kiss.

En sån dag har jag haft på jobbet i dag.


Så underbart det är att komma hem och ta en kopp kaffe som smakar så där gott som det bara gör här hemma.
Att få slå sig till ro vid datorn och låtsasshoppa. Alltså man lägger en jävla massa saker i varukorgen som man vill ha, men sen kryssar man ner fönstret på datorn och börjar skriva om hur dagenm varit i stället.

Underbart!

Snart dags!

Nu är det snart dags att börja jobba igen.
Den 5/8 kör jag igång. Kl 7 på morgonen.
Jösses! Jag kommer att vara som ett lik!
Men jag längtar faktiskt dit.
Jag har varit sjukskriven längre tid än vad jag har jobbat.
Känns lite sådär.

Men jag är taggad till öronen!
Min sjukgymnast har sagt att jag kan köra igång direkt när sjukskrivningen är över.

Det ska bli så roligt att få träffa mina kollegor igen.
Jag hoppas bara att dom tycker detsamma.

Nu ska jag ut i solen en stund. Sen lunch.
Puh! Jobbigt att vara sjukskriven. ;-)

Det läker fint.

Alla säger att det läker fint.
Jag börjar tro dom mer o mer.

Det randiga på lillfingret är i från den lilla "strumpan" som ska hålla nere svullnaden.
Det känns så mycket bättre när den sitter på fingret.
Utan den känns det som att fingret förvandlas till en prinskorv.
En stel prinskorv.

6 maj

Dags att ta bort knappen.
Får träffa Patrik som opererade mig.
Han tycker att läkningen har gått jätte bra.
Rörligheten är också bra.
Så, han tar bort knappen.

Han har plockat fram en del saker. Ett papper som ligger på ett bord. En pincett och en sax.
Jag lägger upp min hand och han klipper i trådarna.
Tar tag med pincetten och drar.
Det gör inte speciellt ont, men det pirrar långt bak i ryggen när han drar ut snöret som var ca 4 cm långt.
Det är det snöret som har hållt senan på plats.
Den har varit slingrad runt den och benet i fingret några varv.
Men nu är det borta.

Besöker min sjukgymnast efteråt.
Han är riktigt bra. Han uppmuntrar mig och säger att det ser mycket bra ut.
Använder utrycket " Bäst i klassen"

Så ser det ut nu.
Ett hål i nageln, där tråden satt.Och i övrigt en ful nagel.

nagelbandet har fått stryk av knappen. Men det ordnar till sig.


Tack för titten!

28 dagar efter operation.

Den 28/4 togs mitt gips av.
Det var blandade känslor.
Dels underbart att ha handen fri.
Dels läskigt för att just handen var fri. Inget skydd längre.
Duschade lääänge den kvällen.

Har en liten strumpa på lillfinget för att hålla nere svullnaden.

Men knappen är kvar en vecka till.

Ny hud under uppbyggnad. Ser bara så äckligt ut under tiden.

23 dagar efter operation

Så här såg det ut 23 dagar efter operation.

Mer hud lossnar.
Men det är bra. Det betyder att det ha läkt bra.
Huden arbetar hårt för att få ihop det igen.

På den "nya huden" är jag superkänslig. Kan knappt ta på det själv.
Det ilar, ungefär som om man har hål i en tand. Fast på fingret.
Aj...

Knappen. 

Börjar ändå känna att det händer någonting med läkningen nu.
Längtar efter mitt jobb.